Avfallshantering i den Baltiska tryckindustrin


Michael Bonin har på plats gått igenom våra leverantörer och registrerat deras miljöinställning, ställt krav och satt mål för deras framtida utveckling.

Michael Bonin är Civilingenjör i Grafisk Produktion,
har en Masters i "Pollution Management, har en Ph. D i Wastemanagement och jobbar daglig
dags som forskare på PIRA utanför London. www.pira.co.uk.
mike@dotgain.se

Tryckindustrin är på grund av det breda utbudet av trycktekniker och trycksubstrat en bred verksamhet. Variationen mellan olika tryckerier är därför stor när det gäller rutiner för avfallshantering, inklusive mängden avfall som sänds till soptipp och andra utsläpp.

Med tanke på denna bredd är tryckindustrin som helhet svår att få grepp om. Det är oftast först efter att industrin delats upp i sina huvudsakliga tryckprocesser som merparten av de allmänna rekommendationerna kring avfallshantering och renare produktion görs. Även inom dessa kategorier kan det emellertid finnas stora skillnader.

När det gäller produktionsvolym är litografisk offsettryckning den vanligaste formen av kommersiell tryckning i stor volym, på grund av fördelarna inom kvalité och effektivitet vid stora volymer. Denna tryckprocess använder sig av tryckplåtar i metall, behandlade för att dra till sig eller stöta ifrån sig färg. Vanligtvis förs färgen över på trycksubstratet via en mellanliggande gummiroller. Processen kallas ofta för offset-lito tryckning.

Många moderna offsettryckerier använder nu CTP system, där trycket sänds direkt från dator till tryckplåt, istället för de äldre systemen med arbetsflödet dator till tryckfilm. Detta ökar kvalitén ytterligare och minskar avfallet från förbehandlingen vid tryckning.

Figur 1 visar flödesschemat för en typisk litografisk offsettryckpress:

clip1 

En kort översikt över processerna inom offset-lito tryckning och det avfall som typiskt produceras:

Förbehandling vid tryckning
Fotografiska processer användes traditionellt sett vid tryckprocesser i stor skala, men moderna digitala processer för förbehandling som CTP teknik har eliminerat merparten av det fotografiska avfallet från processen.
Avfall: Konventionellt fotografisk förbehandling genererar typiskt fotografiskt avfall (framkallare, fixeringsvätska och tvättvatten) så väl som tomma behållare.

Tryckplåtstillverkning & litografisk tryckning
Använder sig av tryckplåtar i metall, behandlade för att dra till sig eller stöta ifrån sig färg.
Avfall: Gamla tryckplåtar, tryckplåtsbehandlingsavfall i form av förångade kolväten och oljor, bläckavfall, rengöringsmedel och pappers- eller substratavfall.

Efterbehandlingsprocesser
Vid bindning och kollationering används häftning, lim, trådar, laminering, skärning, skårning, veckning och specialformning.
Avfall: Pappers- eller substratspill, lim, bindningsmateriel och överflödigt lager.

Var och en av dessa processer använder råmaterial och producerar avfall. Varje sektion har därför potential för avfallsminimering. Alla tryckerier följer emellertid inte detta flödesschema eftersom många gör fotografisk förbehandling eller tillverkar tryckplåtarna på annan plats. Dessutom gör den ökade användningen av CTP teknik i förbehandlingen att tryckplåtar produceras direkt från digitala filer och att fotografiskt avfall från denna process därför reduceras.

Varför minimera avfall?
Tryckerier har avsevärd press på sig att leva upp till relevanta standarder för miljö, produktion och avfallshantering, speciellt med tanke på ökningen av soptippskostnader, regelpåtryckningar och kundmedvetenhet. Ur ett produktionsperspektiv kan dessa påtryckningar öka produktionskostnaderna, men ett smart tryckeri kan upptäcka at de genom att ta ett steg framåt och använda avancerade avfallsminimeringstekniker kan få ett kommersiellt övertag.

Avfallsminimering kan hjälpa till att reducera kommersiella påtryckningar genom att:

* Skära ner på kostnader tack vare besparingar i materialkostnader och genom att avleda avfall från soptippen till återvinning.
* Förbättra företagets miljöanseende och därigenom dra till sig nya miljömedvetna kunder.
* Höja arbetsstyrkans moral och därmed produktivitet: Om tryckeriet ser ut att göra mer än att bara tjäna pengar åt företaget och dess aktieägare, utan också reglerar sin påverkan på miljön.
* Självreglering kan minska externa regelpåtryckningar på det individuella företaget och på hela industrin.
* Förbättra allmänhetens syn på tryckindustrin.

De flesta marknadsledande företagen när det gäller avfalls- och miljöhantering i tryckindustrin är stora företag. Större företag har mer resurser att investera i att identifiera och tillämpa effektivitetsvinningar. Tryckindustrin liknar många andra industrisektorer i det att skillnaden i avfallshantering mellan stora och små tryckerier är stor.

Figurerna 2 & 3 nedan visar skillnaderna mellan ett effektivt och ett slösaktigt tryckeri. Diagrammen representerar flödena av avfall från varje process och den procentandel av detta avfall som leds från och till soptipp eller avlopp.

Ett effektivt tryckeri använder avfallshantering och minimeringsprinciper i varje steg av tryckprocessen och skickar en större andel av det potentiella avfallet till direkt användning, återanvändning eller återvinning. Detta gör att en mindre andel av avfallet hamnar på soptippen eller i avloppet.


Figur 2: Ett ineffektivt tryckeris avfallsprofil

 clip2 

 

Figur 3: Ett effektivt tryckeris avfallsprofil

 clip3 


I verkligheten befinner sig de flesta tryckerier någonstans mellan dess två extremfall. Många tryckerier återvinner till exempel stora kvantiteter återvinningsbart papper från tryckningen, men ignorerar avfallet från de andra processerna då detta rör sig om mindre volymer.

Industriavfallshantering i de baltiska staterna

Under efterkrigstidens industrialisering ansågs industrierna i de baltiska staterna och i resten av Sovjetunionen i allmänhet ha dåliga rutiner för avfallshantering jämfört med sina Västeuropeiska eller Skandinaviska motsvarigheter. Men i en sådan jämförelse bör det noteras att många europeiska länder, framförallt i södra Europa, bara började förbättra sina avfallshanteringsrutiner på allvar som ett resultat av påtryckningar från Europeiska Unionen, med sina förbättrade miljöregler och tillgången till den finansiering som var nödvändig för att åstadkomma positiva förändringar i infrastrukturen för avfallshantering.

Precis så är det med de baltiska länderna. I och med deras färska inträde i EU var regeringarna i de baltiska staterna förpliktigade att införa åtgärder för att skydda miljön i ett försök att komma ikapp övriga Europa. Som en del i denna förändring gör den baltiska industrin stora ansträngningar och arbetar snabbt för att förbättra sina avfallshanteringsrutiner.

Den sedan länge etablerade baltiska tryckindustrin investerar nu i rask takt I ny teknik som ökar effektiviteten och minimerar avfallet. En del större tryckeriföretag följer redan ISO 14000*, medan andra kämpar för att uppnå denna standard.

* Den internationella standardiseringsorganisationens uppsättning 14000 av

miljöhanteringsstandarderfinns för att hjälpa organisationer att minimera de sätt på vilka deras verksamhet negativt påverkar miljön (orsakar negativa förändringar i luft, vatten eller mark), följa applicerbara lagar, regler och andra miljökrav och kontinuerligt förbättrar det ovan nämnda. (http://www.iso.org/iso/iso_14000_essentials)


DotGain AB. har bestämt sig för att bara anlita tryckerier med rykte om sig att ha bra rutiner för avfallshantering. Som en del i detta har vi helt och hållet bytt till modern kemifri CTP teknik som avlägsnar behovet av slösaktig fotografisk tryckplåtstillverkning.

 

Fallstudie: Förbehandlingsrevolution. Byte till CTP.
(PMP Limited, Australien)

Tryckindustrin genomgår ett stort tekniskt skifte från fotografisk förbehandling till helt digitala processer.
Fotografiska processer involverar montering för hand av hundratals foton som skärs ut och klistras in för att skapa den sida som i slutändan ska tryckas. Sedan delas bilden av den slutgiltiga sidan upp i sina grundfärger, oftast gult, magenta, cyan och svart. Andra speciella färger, så som guld, silver eller ett företags egen färgblandning, kan också läggas till.
Eftersom varje tryckplåt består av hopklistrade fotografier och texter syns många brister på den slutgiltiga plåten då den framkallats. Varje tryckplåt måste sedan korrigeras för hand, för att fylla i skåror, rispor och märken. Tryckplåten framkallas sedan på nytt.
Sammanfattningsvis kräver varje foto som används framkallning och den slutgiltiga bromiden delas upp i sina grundfärger för tryckning, framkallning, där den tryckplåten framkallas två gånger. Summan av detta blir stora mängder avfall i form av film, fotografiska kemikalier och tvättvatten.

Med CTP teknik behövs ingen bromid. De flesta foton som används införskaffas och läggs till på digital väg, så film och framkallning behövs inte. Varje tryckplåt framkallas enligt grundfärg I en stor laserskrivare, specialdesignad för att skriva ut tryckplåtar. Varje plåt framkallas en gång. Det finns inget behov av att snygga till skåror och märken eftersom det inte borde finnas några om inte kopieringen är bristfällig.

Detta är vad som hände på PMP Limited – Australiens största kommersiella tryckeri. Efter att ha konverterat till CTP rapporterade de att deras vattenräkningar och fotokostnader halverats.

(http://www.pmplimited.com.au/)